Jag har bestämt mig för att om jag behöver något så skall jag i första hand försöka få tag i det begagnat.

Nu behöver jag garn till ett stickprojekt. Så vad göra? Köpa en begagnad tröja och repa upp? Ja, det är ju en möjlighet, men en ganska tidsödande sådan, så jag gick in på tradera för att få tag i restgarner eller garner som aldrig blivit blivit något, för då räddar jg ju i alla fall dessa från att ha producerats till ingen nytta.

Men nu har jag drabbats av insikten om hur svårt det är att få tag på garn second hand! Antingen så sälj 10 nystan ihop - och jag skall sticka till ett barn. Eller så säljs garnet med ett nystan/ auktion, och då blir det en väldig massa auktioner att hålla reda på för att få det man vill ha.

Och sedan har ju inte alla helt pålitliga kameror. Det kan stå att garnet är orange, men på bilden ser det tomterött ut!

Väntetidn är ju också ett bekymmer, för jag är ju sådan att när jag fått en idé så vill jag gärna sätta igång OMEDELBART!!!

Men nu har jag i alla fall lagt några bud, så får vi se hur det går!

Jag ser att det faktiskt är några som går in och läser det jag skriver, och då tycker jag att det är på tiden att jag skriver något vettigt, inte bara om kaniner!

En dag kommer kanske in dotter titta på mig och säga "du visste vad som höll på och hända med planeten - vad gjorde du?" Och då vill jag ärligt kunna svara henne att jag faktiskt gjorde allt vad som stod i min makt!

Det är viktigt för mig. På riktigt.

Idag var vi ute och plockade vitsippor. Men det var inte bara vackra blommor i dikesrenen, utan även vansinningt mycket SKRÄP. Aluminiumbrukar till exempel.

Jag har aldrig intresserad mig för att samla burkar, för jag tycker det är extremt ÄCKLIGT!!!

Men det är aldrig för sent att tänka om. Så beväpnad med en kasse som jag har liggande i barnvagnen för evetuella krislägen så började jag plocka. Jag tog dem i botten och försökte tänka att det är ju ett tag sedan det var helg, och det har ju regnat flera gånger....

Så nu har jag en liten samling burkar, fast de står på uteplatsen, äckelkänslorna föbjuder mig att ta in dem ens i förrådet. Och fler lär det bli, för jag gjorde lite research för att se om mitt burksamlande verkligen kan ha någon positiv effekt, och det kan det.

Den här informationen kommer från RETURPACK. SE:

* En aluminiumburk behöver 300 år på sig för att brytas ner i naturen.

* I Sverige samlas 85 % av alla burkar in, vilket är världsbäst, men inte bra nog, särskilt om man betänker att:

* 1 miljard burkar säljs i detta land varje år. Det blir ganska många burkar i diket det!

* "Vi som pantar har hjälpt till att minska råvaruuttaget av aluminium men även energiförbrukningen vid tillverkningen av burkar. När man återvinner aluminium används nämligen bara 5 procent av den energi som skulle ha förbrukats vid nytillverkning. En burk blir alltid en ny burk på grund av den speciella aluminiumlegeringen med 97,25 procent aluminium, 1 procent magnesium, 1 procent mangan, 0,4 procent järn, 0,2 procent kisel och 0,15 procent koppar.

Burkar som man har köpt utomlands och inte har betalat pant för får man ingen pant för. Däremot tar pantautomaten mot dem och de går till återvinning och blir slutligen till nya burkar igen. Även om du inte får någon pant så vinner miljön på detta."

Så alla vi som är ute på barnvagnspromenader (och andra promenader), nu börjar vi samla, eller hur? Det är en väldigt enkel sport, det enda man behöver är en gammal handske (mot äckelfaktorn) och en kasse!

Vi ses på vägrenen!!!